Som en del av Göteborgs 400-årsjubileum uppmärksammar Innerstaden Göteborg stadskärnans spännande historia genom att foliera 11 elskåp med historiska fotografier från Göteborgs Stadsmuseum. Scanna QR-koden på skåpen för att enkelt upptäcka historiken bakom den plats du befinner dig på.

Jubileumssatsningen görs i samverkan med Göteborg Energi, Göteborgs Stadsmuseum, Wallenstam, Vasakronan och Balder.
Innerstaden har tagit del av 11 historiska foton från Göteborgs Stadsmuseum, fotografer okända. 

Se karta över elskåpen nedan eller ladda ned PDF-karta här.

Kaserntorget är lokaliserat mellan Kungsgatan och Södra Larmgatan, i anslutning till den gamla kaserntomten, sedermera tomt för Kungliga Telegrafverkets mäktiga byggnad. Kaserntorget uppstod egentligen 1805, men det tycks ha dröjt till 1811 innan namnet nämns skriftligen för första gången. Under ytterligare några år därefter nyttjades även det gamla namnet Kaserngatan. Kaserngatan tillkom på 1790-talet då Borgerskapets kasern uppfördes åt Kungl. Göta artilleriregemente. Tidigare namn för den plats där kasernen uppfördes var Ekelundstorget. Kasernen byggdes under åren 1793-1798 efter ritningar av Carl Wilhelm Carlberg (1746-1814), men eldhärjades redan 1804. Denna brand visade på ett påtagligt sätt att det var olyckligt med bebyggelse vid gatan allt för nära kasernen. Staden inlöste år 1805 de aktuella tomterna, stensatte området och Kaserntorget var skapat. Många andra gatunamn i närmiljön vittnar också om en militär historia i området. Den 1 oktober 1895 invigdes nya kaserner vid Kviberg, dit Kungl. Göta Artilleriregemente nu hade flyttat. De gamla kasernerna mitt i Göteborg kom efter artilleriets flytt att användas av bland annat småföretag. Det bör väl dock påpekas att de gamla husen var i dåligt skick. Kungl. Telegrafverket, med sin göteborgska verksamhet förlagd till Västra Hamngatan 15, var vid denna tidpunkt i stort behov av nya och större lokaler. Detta var en naturlig följd av telefontrafikens kraftfulla utveckling. Telegrafstyrelsen träffade år 1908 avtal med Göteborgs stad om inköp av den gamla kaserntomten på Kaserntorget. De gamla kasernerna revs och under åren 1909-1912 uppfördes den nya byggnaden efter ritningar av den välkände arkitekten Hans Hedlund (1855-1931) och hans son Björner Hedlund (1882-1956). Byggentreprenör var F O Pettersson och Söner, som för övrigt även byggt de nya kasernerna vid Kviberg.

Text: Lars O. Carlsson

Kungstorget, lokaliserat vid platsen för den tidigare bastionen Johannes Dux, anlades i mitten på 1800-talet. Nya Torget, eller Kungstorget som torget kom att heta från 1852, iordningställdes som ett resultat av att stadens styrande önskade att snygga upp på Stora Torget. Mycket av handel, kommers och folkliv skulle flyttas bort från torget och dess närområde till nya områden som exempelvis Fisktorget och Nya Torget. Börshuset var under uppförande och en staty över stadens grundare, Gustav II Adolf, var beställd hos skulptören Bengt Erland Fogelberg (1786-1854). Börshuset stod klart 1849, men statyn avtäcktes inte förrän 1854. Nuvarande Kungstorgets yta hade alltså i äldre tider delvis ingått i befästningsverket, men efter fästningsraseringen 1807 hade området aldrig blivit helt iordningställt. Det hade använts för trädgårdar och fiskarrende. Ännu vid mitten av 1840-talet fanns rester kvar av gamla fästningsmurar. När det nya torget iordningställdes fick stadsarkitekten Heinrich Kaufmann (1800-1860) i uppdrag att rita en basarbyggnad. Den var avsedd för handel med vävnader och annat, som tidigare bedrivits i salustånd på rådhusgården. Med hänsyn till den forna bastionens form gjordes planen halvcirkelformig och i byggnaden inrättades 76 butiker mellan torget och den nya Basargatan. De nya basarerna invigdes den 26 februari 1850. Redan på 1930-talet började man att tala om att riva basarerna, men det dröjde till november 1966 innan basarerna jämnades med marken. Efter år av väntan beslutade stadsfullmäktige den 16 juni 1887 att bygga en saluhall på Kungstorget och den 1 februari 1889 kunde Stora Saluhallen invigas. Detta var cirka ett år efter Bazar Alliance, som för övrigt revs 1985. År 1905 förbjöds livsmedelsförsäljning under bar himmel och Stora Saluhallen fick byggas till i riktning mot Kungsportsplatsen. Denna tillbyggnad stod klar 1906.

Text: Lars O. Carlsson

Kyrkogatan tillhör stadens äldsta gatunamn. Gatan fick sannolikt sitt namn fastställt redan i samband med den första definitiva stadsplanen 1621. Gatunamnets stavning var dock något annorlunda de första åren. Då skrevs nämligen namnet som Kyrkiogatun. Kyrkogatan sträcker sig från Ekelundsgatan till Östra Larmgatan. Längs sin sträckning korsar den både Västra och Östra Hamngatan samt passerar stadens domkyrka. Den nuvarande Domkyrkan blev färdig 1815, förutom tornet som dröjde ytterligare tio år. Domkyrkan har haft flera föregångare på samma plats, exempelvis Gustavi kyrka, som började byggas 1626 och invigdes 1633. Gustavi kyrka kom också att kallas Svenska kyrkan till skillnad från Tyska kyrkan eller Christinae kyrka. Gustavi kyrka var uppkallad efter stadens grundare Gustav II Adolf, medan Christinae kyrka var uppkallad efter hans dotter Christina. Gustavi kyrka brann 1721 och en ny kyrka kunde invigas redan året därpå, närmare bestämt den 25 maj 1722. Även denna kyrka eldhärjades. Detta inträffade vid den stora och omtalade branden i december månad 1802 som ödelade ett flertal hela kvarter i den tidens Göteborg. Kyrkogatan är ett väldigt vanligt gatunamn i våra svenska städer och utanför städerna i samhällen och byar är Kyrkovägen rikligt förekommande. Självfallet avses den gata på orten som leder just till församlingens kyrka. Nästan på samma sätt är det med gatunamn som exempelvis Skolgatan eller Skolvägen. I Göteborg ligger Skolgatan dock utanför själva innerstaden, närmare bestämt i Haga.

Text: Lars O. Carlsson

På Magasinsgatan byggdes år 1818 ett stall för artilleriregementet. År 1929 byggdes stallet om till butiker, kontor och lager. Resterande del av lokalen användes som garage och verkstad. Kvarteret runt Magasinsgatan är ett av få inom stadskärnan i Göteborg som än idag har bevarat den låga bebyggelsen från 1800-talets början.

Källa: Göteborgs Stadsbyggnadskontor, Göteborgs Stadsmuseum. 2003. Hus för Hus i Göteborgs stadskärna

Stora Nygatan löper mellan Kungsportsbron och Slussgatan, parallellt med Vallgraven. Här reste sig i äldre tider delar av stadens befästningsverk, som dock började raseras under tidigt 1800-tal. När en ny gata anlades på de gamla befästningsmassorna fick den i planeringsskedet ett ganska logiskt namn. Nygatan är en inte helt ovanlig benämning på kartor och planer när det gäller planering av nylagda gator, men oftast brukar gatan senare få ett annat namn. Så är dock inte fallet för Stora respektive Lilla Nygatan. När gatan började bebyggas i mitten av 1800-talet blev den tyskfödde arkitekten och byggmästaren August Krüger (1822-1896) ofta anlitad. Han uppförde bland annat den Mosaiska församlingens stora vackra synagoga. Den invigdes fredagen den 12 oktober 1855 med en tre timmar lång och högtidlig ceremoni. Bland annat framfördes nykomponerad musik av den nye organisten Joseph Czapek (1825-1915). Czapek kom senare att bli ägare av fastigheten på Stora Nygatan 21. August Krüger byggde också de båda grannhusen, nämligen nummer 17 åt grosshandlare Robert Hichens (1812-1891) samt nummer 17½ åt grosshandlare August Abrahamsson (1817-1898). Nog är det en märklig adress – Stora Nygatan 17½. August Abrahamsson flyttade för övrigt år 1868 tillsammans med sin maka, operasångerskan Euphrosyne Leman (1836-1869), till Nääs slott. August Krüger byggde även Stora Nygatan 1-5, fastigheten närmast Slussgatan. Den tjeckiska tonsättaren Bedrich Smetana (1824-1884) var verksam i Göteborg från 1856 till 1862 och bodde vid Stora Nygatan 11 under åren 1858-1860. Denna fastighet hade ritats av byggmästare Gustaf Jährig (f.1822) som även uppfört andra fastigheter på Stora Nygatan. Den tredje stora arkitekten på gatan var Philip Jacob Rapp (1820-1917). Samtliga dessa tre byggmästare var födda i Tyskland. Vid Stora Nygatan 23-25 hittar vi Kontoristföreningens hus, vilket vi återkommer till när vi skriver om Bastionsplatsen.

Text: Lars O. Carlsson

Foto av Palacehuset; Fürstenbergska palatset [mellan 1879-1906].
Palacehuset var under tidigt 1900-tal mer känt som Palace Hotel. Bottenvåningen mot Brunnsparken var inredd med en ståtlig matsal och utanför låg hotellets mycket populära sommarveranda. Under 1970-talet gjordes ett rivningsarbete och huset omvandlades till banklokal. År 1993 återställdes matsalen och verandan med detaljer från tidigare Palace Hotel.

Källa: Göteborgs Stadsbyggnadskontor, Göteborgs Stadsmuseum. 2003. Hus för Hus i Göteborgs stadskärna

 

Foto taget intill Södra Larmgatan, troligen år 1904.
Södra Larmgatan 20 uppfördes år 1886 av köpmannen M J Hermansson, som då var innehavare av delikatessbutiken J N Öhrn & Co. Byggnaden var 1910 ännu ett bostadshus fram till 1913 då bottenvåningen anpassades för butiker, bland annat fanns här Café Skåpet under 1930-talet. Under 1980-talet utfördes ytterligare ombyggnationer bland annat för butiksplan. De översta våningarnas tegelarkitektur är typisk för Göteborg.

Källa: Göteborgs Stadsbyggnadskontor, Göteborgs Stadsmuseum. 2003. Hus för Hus i Göteborgs stadskärna

Stäckningsbild längs Vallgatan. I fotot syns bland annat Johan Skrädderi. Fotot är troligen taget under 1940-tal.
Efter en brand i kvarteret Larmtrumman 1802 byggdes kvarteret upp på nytt med främst tvåvåningshus. På gårdarna fanns bland annat skomakare, sadelmakare, smeder och bagare. Vid sekelskiftet 1900 byggdes Victoriahallen med sina basarbodar. Vallgatan 14 byggdes till 1977, här fanns ursprungligen en arkad. Kvarteret runt Vallgatan är välbevarat från dåtidens innerstad.

Källa: Göteborgs Stadsbyggnadskontor, Göteborgs Stadsmuseum. 2003. Hus för Hus i Göteborgs stadskärna