Arkitektgatan

Arkitektgatan, som löper mellan Södra Larmgatan och Läroverksgatan, fick sitt namn år 1883. När vi tar hjälp av äldre litteratur för att få veta mer om gatan markeras en viss liten eventuell osäkerhet om namnets ursprung, ty så här skriver Carl Sigfrid Lindstam i sitt verk Göteborgs gatunamn: ”Väl efter dåvarande stadsarkitekten Victor von Gegerfelt (uttalas Jä-; 1817-1915), som byggde en ståtlig villa vid gatan, vars inredning och yttre alltjämt bevaras oförändrade. G. var också arkitekt för bl. a. Gamla Sahlgrenska sjukhuset och ”Fiskkyrkan”. Gatunamnet föreslogs 1879 i formen Arkitektsgatan av några enskilda personer ”för den gata som löper förbi de af kemisten H. von Gegerfelt och arkitekten C. G. Fahlström bebyggda tomterna”. (SFH 1880 nr 31).” Den ståtliga villa som nämns ovan är alltså Gegerfeltska villan som ritades av, och uppfördes 1874-75 för, stadsarkitekten Victor von Gegerfelt (1817-1915). Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning presenterade den 19 augusti 1875 fastigheten och skrev bland annat att villan var en ”sann konstnärsbostad, både till sitt yttre och inre…utförd så som det egnar och anstår mannen med utsökt smak och fin urskiljning.” Efter cirka tio år sålde Victor von Gegerfelt (1817-1915) villan och sedan dess har flera välkända personligheter bott i huset, som dock numera ägs av Göteborgs stad. Vid samma gata återfinns även det före detta spruthuset. Huset uppfördes redan 1851 och användes för den frivilliga brandkårens material. Sedan tidigt 1900-tal har huset i över hundra år haft skiftande användningsområde så som exempelvis laboratorium, utbildningslokaler och kontor.