Arsenalsgatan

Arsenalsgatan sträcker sig från Hvitfeldtsgatan till Kungshöjdsgatan. Arsenalsgatan, som fick sitt namn fastställt 1904, är ett av många gatunamn i området som påminner oss om den tid då Göta Artilleriregemente var lokaliserat i dessa kvarter. Den aktuella gatan löper utmed den tidigare Arsenalen, en militär anläggning även benämnd som artillerietablissementet. År 1854 kämpade Ryssland mot västmakterna England och Frankrike. Karlstens fästning på Marstrand tjänstgjorde i vanliga fall som fängelse, men i dessa orostider vågade Sverige inte ha kvar fångarna på Karlsten och det beslutades att de skulle flyttas till Skansen Kronan. Detta var inget som gladde göteborgarna, men väl militären som hoppades få billig arbetskraft till uppförandet av ett nytt tyghus, Arsenalen: Vi tar hjälp av Hans Lennart Lundhs bok Kungl. Göta Artilleriregemente: ”Ledare för arbetet var överstelöjtnant August af Peterséns. Det blev en mycket stor byggnad. Den uppfördes i sydfransk borgstil som en räcka rektangulära byggnader, omslutande en vidsträckt borggård (108×58 m.) Den var försedd med hörntorn – rättvinkliga dubbeltorn i två våningar med krenelerad muravslutning. På mitten av norra muren fanns två liknande torn, mellan vilka infartsvägen löpte. Den södra muren avbröts på mitten av ett högt åttakantigt torn. Invid södra muren låg en 54 meter lång sal, som ursprungligen var tänkt som gymnastiksal men som efter hand gjordes om till matsal och som, då det regnade, också användes som exercislokal.” I samma skrift finner vi dock att fångarna inte var till så stor nytta: ”Någon glädje var det emellertid inte med dem. Det har sagts om dem: ”De rymde och ställde till bråk och hade inga utsikter att bli populära”.” Arsenalen stod inte färdig förrän 1859 och 1895 flyttade artilleriregementet till Kviberg. Då såldes anläggningen till Kungshöjdens AB som ett decennium senare rev anläggningen för att lämna plats åt bostadshus.