Basargatan

Basargatan, som löper längs Vallgraven från Grönsakstorget till Kungsportsplatsen, påminner oss bland annat om den basarbyggnad som uppfördes på Nya Torget (numera Kungstorget) år 1850. Det var stadsarkitekten Heinrich Kaufmann (1800-1860) som fick i uppdrag att rita byggnaden. Den var bland annat avsedd för handel med exempelvis vävnader, som tidigare bedrivits i salustånd på rådhusgården. Med hänsyn till den forna bastionens form gjordes planen halvcirkelformig och i byggnaden inrättades 76 butiker mellan torget och den framtida Basargatan. Basarbyggnaden invigdes den 26 februari 1850, och under åren är det många välkända göteborgsföretag som har haft sin verksamhet här, exempelvis Valerius Hansson, Berlins, Åbergs, Blixt och Hernströms. Hösten 1965 beslutade byggnadsnämnden att tillstyrka rivning av basarbyggnaderna på Kungstorget. Rivningen började den 21 november 1966 och var avslutad före jul samma år. År 1852 fastställdes gatans namn samtidigt som Nya Torget fick namnet Kungstorget. Basargatan har ursprungligen även stavats Bazargatan. Basargata, tillsammans med Sahlgrensgatan, förband Kungstorget, Grönsakstorget och Fisktorget. Då det i äldre tider övervägande var kvinnor som på lördagsförmiddagen trafikerade denna väg, kom den i folkmun att kallas Jungfrustigen.